Att ta ett steg tillbaka, släppa taget och få perspektiv

Ofta kan livet lära oss att det är nödvändigt att släppa taget om en situation för att få distans. Det är då vi ger oss själva tid att i lugn och ro reflektera över vad som händer. Vi ser situationen med objektiva ögon och öppnar oss för vad vår intuition har att säga. Det är alltid en hjälp att tänka på sig själv och sina medmänniskor som aktörer på livets scen. Som unika själar är vi alla skådespelare som spelar våra olika roller. Om jag lär mig att uppskatta mig själv och mina ärliga försök att spela så bra som möjligt, blir det lättare att också respektera de andra aktörerna. I livets teater vill jag lägga ribban för min roll högt, så att jag med gott samvete kan lägga ner hela min själ i uppgiften. Samt inspirera andra att göra sitt allra bästa. Så kan vi förbättras tillsammans, ha ett gott samarbete och göra livet till ett underbart skådespel.

Uppnår jag en sund distans till min roll växer självförtroendet och självrespekten och jag kan befordra mig själv till regissörsrollen. Jag får hjälp om jag på kvällen i stillhet reflekterar över händelserna som utspelats under dagen. Då kan jag se vilka scener som spelats med äkta inlevelse från min sida och vilka scener jag skulle vilja göra om. När jag förstår hur en viss scen borde ha spelats för att vara riktigt bra, kan jag få hjälp genom att för min inre syn se scenen bli belyst av ett strålande vitt ljus. När jag ser mig själv i det ljuset vet jag precis vad jag ska säga och göra utifrån en djup visdom. Jag kan också vara min egen publik och entusiastiskt applådera mina framsteg.

Minns en scen i ditt liv där du gärna skulle vilja göra om den roll du då spelade. Tänk att det du då gjorde och sade utgick ifrån kunskap och erfarenheter du hade då. Scenen var helt OK för den tidpunkten i ditt liv. Men nu har du blivit mer erfaren och vet hur du vill agera nästa gång en liknande scen utspelas. Spela upp scenen igen i dina tankar. Föreställ dig vara omsluten av ett vitt renande ljus och upplev hur det du säger och gör blir helt perfekt. På detta vis förstärker vi våra inneboende värderingar och förmågor. Vi får kraft att omsätta dem i praktiken i det dagliga livets teater.

Mina förväntningar på andra samt andras förväntningar på mig skapar band som begränsar mig. Samhället lär oss att sträva efter framgång, efter att ständigt ha projekt och planer i livet. Vi blir lätt stressade och tunga med en känsla av att ingenting vi gör är tillräckligt bra, medan det verkliga livet glider allt längre bort i horisonten. Hur i all världen kan vi känna oss lätta och obekymrade? Genom att regelbundet ta en paus, släppa taget, vända sig inåt och djupt begrunda våra innersta önskningar och behov, kan vi komma underfund med vad som verkligen är viktigast för oss. Det hjälper också att minnas det kloka påståendet att det är själva vägen som är meningen med livet. Det är själva resan som är målet. Återigen föreställ dig vara omsluten av ett vitt strålande ljus, gå in i djup tystnad och du kommer att se dina egna prioriteringar allt klarare. Agera efter din innersta sanning och du kommer att på din självvalda resa genom livet få hjälp av din förmåga att ha en ängels tålamod.